tisdag 18 november 2014

James Bond är bäst i original!

En gammal favorit i ny tappning, James Bond lever fortfarande. Men det är inte samma känsla längre.

Ian Flemings böcker är ju de riktiga Bond-böckerna och det är så vi känner honom, den elegante gentlemannen som dödar med ena handen och skålar med en vacker kvinna med den andra. Bond i denna bok har mycket av den karaktären i sig, men det vill sig inte riktigt. Jag har läst Bond av både John Gardner och Sebastian Faulks och William Boyds karaktär ligger nog närmast Ian Flemings, men ändå inte.

I viss mån kan det bero på att boken utspelar sig i ett fiktivt afrikanskt land och miljön är inte så glamorös som den brukar vara. Samtidigt inser jag att jag är ganska påverkad av alla filmer och där är ju Bond helt olik denna.

Boken är inte alls dålig, den är helt okej, faktiskt. Historien utspelar sig under sent sextiotal och ibland glömmer man det. Den är ganska tidlös, så ena stunden tycker man det verkar primitivt och nästa känns det som nutid. Man vet ibland inte riktigt om allt stämmer. En sak i slutet som jag jag störde mig på är att Bond använder pepparspray, men det uppfanns 1980, så där har man missat i researchen. Det finns flera sådana händelser som jag uppmärksammade, men jag lät dem vara utan att undersöka vidare, men det fick mig att haja till ibland.

Men, ska man läsa en Bond-bok, så ska man läsa originalet, Ian Fleming. Där finns alla ingredienser och stämningar som en Bond ska ha. Där infinner sig den äkta känslan.

Finns hos Adlibris och Bokus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar