Skriven av Jill Bolte Taylor som själv är hjärnforskare och en dag märker att något inte står rätt till i kroppen. Hon får en stroke och hon vet om det. När hon känner hur kroppen bit efter bit stängs ner, blir hon till skillnad mot de flesta andra, exalterad och glad. Hon kommer äntligen få uppleva en stroke från "insidan" så att säga. På riktigt.
Att i ett sådan situation behålla lugnet och medvetet kunna observera allt som händer med kroppen, är ganska fascinerande. Hon påminner sig själv att "det här måste jag komma ihåg" när hjärnan samtidigt är fullt upptagen med att ens hålla henne upprätt.
Eftersom boken är skriven av henne själv, kan man ju räkna ut att hon klarar sig. Det ä nog det som är mycket av behållningen också. Vägen tillbaka. Hur hon kämpar och sliter och får liksom börja om från början igen. Lära om. Samtidigt som hon känner och observerar allt som händer "live", så att säga.
Det är en annorlunda bok och den är bra. Att den dessutom är sann, gör den än mer intressant. Det är inget författarproffs som skrivit den, så litterärt är den nog inget mästerverk, men det skiter jag i. Hon fick en stroke och hon skrev en bok om det. På ett sätt det aldrig gjorts innan - från insidan. Det är bokens styrka och det är precis vad jag gillar med den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar