Jag har alltid varit för revolt och att ifrågasätta etablissemanget. Att vara lite motvalls och gå mot strömmen och inte bara finna sig sig i allt. Men som missnöjesparti har SD, enligt mig, gått över så många gränser att de inte förtjänar mitt tyckande, än mindre min respekt. De är sprungna ur den nazistiska och fascistiska rörelsen och de ränderna går inte riktigt ur. Det visar sig om och om igen, inte minst på alla korkade uttalanden från medlemmar på alla nivåer.
Nej, jag gillar inte SD och jag läser boken med färgade ögon, det erkänner jag, men det är en mycket intressant läsning med blandning av intervjuer, hemliga mail, utdrag ur partiprogram, redogörelser av händelser och uttalanden samt en hel del jämförelser mellan vad som sagts officiellt och vad som sedan kommer fram "när kameran är avslagen".
Jag tycker det är stor underhållning och jag läser boken med ett leende på läpparna, men samtidigt med en djup rynka av oro i pannan. Jag kan inte sluta att tänka på julkalendern på TV - den brukar också innehålla en hel del knasiga figurer som säger knasiga saker och de gör en massa knasigheter. Julkalendern brukar ju också röra upp en hel nation, som delas upp i två läger - för och emot. Fördelen med julkalendern är ju att den tar slut på julafton.
Boken som David Baas har skrivit tycker jag är bra. Den bör läsas av många, många.
Finns hos Adlibris och Bokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar