Käraste Herman

Herman Lundborg var säkert en snäll man innerst inne, men han blev övertygad om att den vita nordiska rasen var överlägsen alla andra och den övertygelsen drev honom i sitt arbete. Det blev hans kall här i livet och tyvärr fick han många i Sverige med sig. Utomlands blev han också mycket uppskattad och respekterad och självaste Hitler refererade till Hermans forskning. Skrämmande!

När jag läste boken fick jag blandade känslor. Dels tyckte man nästan synd om Herman och hans likar och jag skrattade nästan ibland åt deras så felaktiga och krystade teorier om människor olika värde och raser. Men jag blev också skrämd över hur lätt folk i gemen och framförallt människor i ledande positioner köpte hans rasteorier rakt av. Att de i övrigt styrde landet är skrämmande.

Även om Herman Lundborg var en man med en fast övertygelse om att blandning av raser var direkt olämpligt, var det ju extra skrattretande att han hamnade i säng med sin assistent som var lapp och således mindre värd. För oavsett alla fina övertygelser och forskningsanslag och egen institution, var Herman bar en man. En man med en penis. Behöver man säga mer?

Mycket bra bok och även om innehållet är skrämmande är den viktig.

Finns hos Adlibris, Bokus och Storytel.