söndag 21 december 2014

Så fel det kan bli...

Detta var första boken jag läst av John Ajvide Lindqvist och den lovade ju verkligen gott i den förklarande texten:
"Det ser ut att bli en fin dag på Saluddens camping. Himlen är djupblå och gräset underbart grönt. Ändå är någonting helt fel. Igår var allt som vanligt; glada röster, osande grillar, mygg och vin i plastglas. Men nu är allt försvunnet. Campingen, sjön, till och med solen är borta. Det enda som finns är det oändliga gräsfältet, fyra bilar med husvagnar, åtta vuxna, två barn, en hund och en katt. Alla inser de att något ofattbart hänt under natten. Hur ska de kunna ta sig bort från denna orimliga plats?"

För mig lät detta som riktigt bra läsning. Det börjar också bra och jag tycker omedelbart att det blir spännande och intressant med lagom udda karaktärer som med sina bakgrunder och garderobskelett gör historien läsvärd. Med tillbakablickar får man lära känna alla personer och man börjar förstå varför de beter sig som de gör. Men ju längre jag kommer in i boken, desto mer skum blir den. Det börjar dyka upp mystiska figurer och man vet snart inte om det är drömmar eller verklighet eller bara illusioner. När sedan James Stewart dyker upp, då tappar jag intresset hel. För min smak blir det lite för mycket flum.

Jag lyssnade klart på boken och sista tredjedelen var en riktig pärs, kan jag säga, men jag gav mig inte utan kunde ändå nöjd, men ofantligt besviken avsluta den. Så här lite i efterhand inser jag att jag inte fått reda vad som egentligen hände eller varför de plötsligt befann sig där de gjorde. Men å andra sidan var det väl något jag missade mitt i mitt förvirrande lyssnande.

En sak jag verkligen irriterade mig på var uppläsningen. Jag lyssnade på denna bok och det var inte att föredra. Thomas Oredsson var en ny erfarenhet för mig i dessa sammanhang och han må vara bra på många saker, men som uppläsare av ljudböcker var han direkt dålig, tycker jag. Jag kämpade mig igenom hela boken trots hans, enligt mitt tycke, helt oengagerade uppläsande. Tråkigt enformigt tonlägen helt utan engagemang, fel betoningar och konstiga uttal. Nej, honom ska jag akta mig för.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 17 december 2014

Skynda att älska

Det här var trevlig läsning. Tyvärr tog det ett tag att bortse från vem som skrivit den. Alex Schulman är ju inte den mest anonyme och icke uppmärksamhetssökande personen, men till viss del ger denna bok en annan bild av honom.

När han berättar om hur han går omkring på deras sommarställe och minns saker som hänt, om hur hans pappa lärt honom om fiske och hur de spelade fotboll osv, då känner jag igen mig. Jag kan dra många likheter med min morfar och vårt sommarställe och även om det är många år sedan min morfar dog, kan jag fortfarande höra hans röst och känna doften i hans bil. Han tog mig med på äventyr och lärde mig saker. Han lärde mig att fiska och rensa nät. Rätt ofta kommer jag på mig själv att tänka, "precis såhär gjorde morfar" och t o m vissa fysiska drag har jag från honom. Det är jag stolt över.

Alex är uppenbarligen även stolt över sin pappa, det märks och det är roligt att läsa om. Han blandar roliga minnen av sin far med tyngre och sorgliga och på slutet blir jag riktigt berörd, faktiskt. Jag gillar den.

Finns hos Adlibris och Bokus.

lördag 13 december 2014

Småkul, men inte mer

Tre män i en båt är ju en klassiker och skulle vara ohyggligt rolig läsning. Det var den säkert när den gavs ut 1887, men idag är den bara smårolig. Som titeln avslöjar handlar det om tre män som beslutar sig att semestra några dagar på floden, i en roddbåt, tillsammans med en foxterrier.

Inledningen är genialisk när hypokondrin står i full blom. Är så typiskt att vissa inte kan låta bli att läsa om sjukdomar, jämföra med sig själv och sedan diagnostisera sig med än det ena, än det andra. Det är tidlöst och säkert vanligare idag med all info lätt tillgänglig via Internet.

Boken följer männen på sina strapatser inför och under resan och det innehåller en del ljusglimtar, jag ler någon gång ibland, men mer är det inte. Måste nog hålla med om att humor, i vissa fall, är färskvara.

Finns hos Adlibris och Bokus.

torsdag 11 december 2014

Vi - kommer garanterat bli film!

Läste hans bok En dag och blev precis som de flesta andra, jätteförtjust i den. Men när jag tog tag i denna bok, hade jag faktiskt inga direkta förväntningar, mer än att jag tyckte det skulle bli kul. Hade faktiskt knappt läst vad boken handlade om, så jag tog mig jungfrueligt an den.

Handlar om Douglas, hans fru Connie och deras tonårsson Albie. Boken börjar mer eller mindre med att Connie plötsligt vill skiljas och Douglas inser nog inte riktigt vad hon menar eller vad det innebär. Eller han vill nog inte veta. Hursomhelst beslutar de sig för att göra en resa igenom Europa tillsammans, hela familjen. Som en sista gemensam upplevelse innan allt är över.

På denna resa händer det en hel del och man får verkligen ta del av en familjs vedermödor, både utåt sett och dess inre förhållande. Det är träffande och ibland känner man igen sig. Man ler och tycker det är typiskt...

Men samtidigt som det är en ganska glad och underhållande historia, är det ju en ledsam resa. Den sista gemensamma resan. Den sista gången man gör det som en familj. En familj som efter resan går i graven. Upplöses. Försvinner.

Som bok är det dock en upplyftande resa. Jag gillade historien och allt som hände. Huvudpersonerna är lagom skruvade individer och de berättar anekdoter och upplever saker som är riktigt underhållande. Precis som En dag, kommer denna garanterat bli film även den. Och som film kommer den säkert bli bra.

Finns hos Adlibris och Bokus.


torsdag 4 december 2014

Förlorad heder

En bok med flera sidor. Det är en berättelse om livet för kvinnor i Jordanien och hur författarens vän och kollega Dalia blir dödad för att upprätthålla familjens heder. Att människor och framförallt kvinnor lever under vidriga förhållanden i vissa delar av världen är ju för jävligt. Hedersmord kan aldrig rättfärdigas eller förlåtas.

Det är, visar det sig, även en tillrättalagd eller bitvis falsk historia. Författaren har tydligen ljugit och förfalskat händelser och tidpunkter. När detta upptäcktes blev det stort rabalder och boken som innan avslöjandet höjts till skyarna, framstod plötsligt inte så seriös. Aja baja! Inte ljuga!

Men, faktum kvarstår ju att livet för kvinnor i Jordanien är ofta vidrigt och hedersmord sker hela tiden, inte bara där utan i hela världen. Så på det sättet är det en fascinerande berättelse, men väldigt mörk och hemsk, som sagt.

Vad jag tycker om de som vidmakthåller lagar och regler som gör hedersmord legitimt och anser att kvinnor ska klä sig på ett speciellt sätt, ska jag inte ta upp här, men det är inte.

Finns hos Bokus.

Ja tänk den som hade en Ferrari...

Munken som sålde sin Ferrari skulle vara en sån där bok man ska vakna upp av, tänka på och sen förändra sitt liv. Och visst är mycket som beskrivs i boken tänkvärt och i mångt och mycket eftersträvansvärt. Men honom det handlar om, Julian, var ju tidigare en stjärnadvokat med ett gäng miljoner på banken, även när han betalat sin Ferrari. Han levde ensam och efter att han fått en hjärtinfarkt, bestämde han sig att byta liv. Han sålde allt och begav sig till Indien i sökandet efter själens kärna och total inre frid. Och han fann det.

Jag kan känna att det skulle vara skönt att få göra en sådan inre resa, jag med. Men jag har inga miljoner på banken. Jag har en familj och barn som jag inte kan lämna hux flux. Så visst, det låter skönt, men det är få förunnat att göra det fullt ut.

Men, boken är som ett samtal mellan denna Julian och hans tidigare arbetskamrat och där berättar han om hur vem som helst egentligen med små medel och smärre förändringar, kan anta nya vanor och leva ett rikare liv. Vi lever mer än vi tror under vanans slaveri och det gäller att tänka annorlunda och bli mer medveten om vad man gör eller inte gör och ofta göra tvärtom. Och de råden man får, kan jag nog också följa. Men det gäller att göra det, att ändra sitt liv nu. Och inte skjuta upp det till sen, för sen kommer aldrig i så fall.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 26 november 2014

Jag heter inte Miriam

Tyvärr lite av en besvikelse. Gillar ju att läsa böcker med historisk anknytning och även biografiska berättelser och detta innehöll ju båda, men ändå ville det sig inte riktigt. Jag hade nog lite för höga förväntningar och när de inte infriades blev jag lite trött, men jag är glad att jag läst den. Och fler bör göra det!

Handlar om en kvinna som ser tillbaka på sitt liv och sin tid i 2:a världskrigets koncentrationsläger. Hon är född rom, men av en slump och "lyckliga" omständigheter blir hon tagen för jude av tyskarna och det blir hennes räddning.

Med en berättelse som växlar mellan olika tider, växer historien fram. Det blir ibland lite rörigt och man vet inte var man befinner sig, men det kan nog bero på att jag lyssnade på denna bok och det räckte med några sekunders ouppmärksamhet, så var man borta. Detta trots att Katarina Ewerlöf gör ett kanonjobb som uppläsare, det var en glad upptäckt.

Det var intressant att få veta hur Tyskland gjorde skillnad på judar och romer och även andra - hur de klassades och prioriterades. Att sedan även Sverige gjorde liknande bedömning när man tog emot flyktingar var nytt för mig, men tråkigt att läsa om. Romer ansågs inte ha samma flyktingstatus som till exempel judar, som ju var förföljda för sitt ursprung. Romer var bara "tjuvaktiga av sin natur" och hade därför inte samma rättigheter, även om de suttit i samma läger. Märkligt och hemskt.

Hur som helst är detta en bra bok och viktig läsning. Jag blev inte helt förtrollad av berättelsen, men jag är glad att jag höll ut hela boken, för den stannar kvar i minnet.

Finns hos Adlibris och Bokus.

tisdag 18 november 2014

James Bond är bäst i original!

En gammal favorit i ny tappning, James Bond lever fortfarande. Men det är inte samma känsla längre.

Ian Flemings böcker är ju de riktiga Bond-böckerna och det är så vi känner honom, den elegante gentlemannen som dödar med ena handen och skålar med en vacker kvinna med den andra. Bond i denna bok har mycket av den karaktären i sig, men det vill sig inte riktigt. Jag har läst Bond av både John Gardner och Sebastian Faulks och William Boyds karaktär ligger nog närmast Ian Flemings, men ändå inte.

I viss mån kan det bero på att boken utspelar sig i ett fiktivt afrikanskt land och miljön är inte så glamorös som den brukar vara. Samtidigt inser jag att jag är ganska påverkad av alla filmer och där är ju Bond helt olik denna.

Boken är inte alls dålig, den är helt okej, faktiskt. Historien utspelar sig under sent sextiotal och ibland glömmer man det. Den är ganska tidlös, så ena stunden tycker man det verkar primitivt och nästa känns det som nutid. Man vet ibland inte riktigt om allt stämmer. En sak i slutet som jag jag störde mig på är att Bond använder pepparspray, men det uppfanns 1980, så där har man missat i researchen. Det finns flera sådana händelser som jag uppmärksammade, men jag lät dem vara utan att undersöka vidare, men det fick mig att haja till ibland.

Men, ska man läsa en Bond-bok, så ska man läsa originalet, Ian Fleming. Där finns alla ingredienser och stämningar som en Bond ska ha. Där infinner sig den äkta känslan.

Finns hos Adlibris och Bokus.

torsdag 13 november 2014

Kepler gör det igen!

Den som väntar på något gott, brukar det ju heta, och i detta fall har väntan varit lång, känns det som. Egentligen är det väl bara ett år sedan förra boken, men när förväntningarna är ju uppskruvade, känns det som länge sedan. Hursomhelst tog jag med stor förtjusning mig an Stalker av Lars Kepler.

Som vanligt blir man på 2-3 meningar inkastad i ett scenario som direkt fångar ens intresse. Det blir intressant och spännande direkt och tack vare att deras böcker är så filmiska, kan man med lätthet föreställa sig varje scen som utspelar sig.

Denna gång handlar det som titeln avslöjar om att någon förföljer någon eller några, alltså en stalker. Att denna stalker inte nöjer sig med att titta och snoka, utan går mer handfast till väga, kan man ju lätt gissa. Och det blir blodigt och våldsamt, precis som man förväntar sig. Men det är jävligt bra. Jag vet inte riktigt hur jag ska ranka den i förhållande till de andra, men tyvärr hör den nog till de sämre. Dels för att den är väldigt lång. Författarna är ju väldigt bra på att måla upp miljöer och få med varje liten detalj. Det ger ytterligare en dimension åt storyn, men ibland blir det lite för mycket. Men betänk då att med sämre menar jag att av betyg 1-5, kanske denna ligger på 4,5 och de andra på 4,5 - 5. Allt är ju relativt, som bekant...

Det jag gillar är att man inte alls fattar vem som är den skyldige förrän precis i slutet. och givetvis är det Joona Linna som kommer på det. Han är alltså med även i denna bok, även om han försvann i slutet på den förra, men hans come back blir lite överdriven. Jag hände inte riktig med där. Slutet är också bra och man kan bara spekulera i hur nästa bok ska börja. Det gillar jag, det gör förväntningarna än högre.

Har man läst Keplers tidigare böcker och gillat dem, är detta ett måste.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 12 november 2014

Ett värdigt farväl och storslaget tack!

Jaha, så det är slut nu?
Detta ska ju vara Pink Floyds sista album och består tydligen av material som blev över vid inspelningen av Division Bell 1993. Det innehåller således en hel del klaviatur med Richard Wright som ju gick bort 2008. Det kan på så sätt ses som en hyllning till honom.

Det som slår mig mest är att det verkligen låter Pink Floyd från första tonen. Öppningsspåret skulle lätt kunna platsa på Wish You Were Here och lite längre in hör man likheter med såväl Animals, The Wall och Atom Heart Mother som med Dark Side och senare album. Det blir nästan som ett panorama över delar av deras bästa, men ändå i ny kostym.

Albumet är nästan helt instrumentalt, men man saknar egentligen inte sången. Det är så storslaget och bombastiskt som bara de kan låta och det kommer att bli tomt i högtalarna utan dem. Jag lyssnade första ången på dt i hörlurar, men när jag senare satte på musiken hemma, i högtalarna och med rätt hög volym, då infann sig den rätta stämningen. Då blev det magiskt.

Om detta är deras sista alster, så är det på ett sätt sorgligt, men jag förstår dem. Man ska sluta av egen vilja och inte som vissa band, hålla på i all evighet. Det blir ingen glad av.

Så stort tack, herrarna Gilmour, Mason, Barrett, Waters och Wright för all underbar musik genom åren!

måndag 3 november 2014

Borde vara bättre...

Började lyssna på denna bok för ett bra tag sedan, men så kraschade någon fil och jag orkade inte börja om. Nu tänkte jag att jag skulle ta tag i den igen, för jag kände för en spännande och actionfylld story.

Tyvärr borde jag nog låtit den ligga ett tag till. Eller för alltid.

Handlar om en SÄPO-agent vid namn Ernst Grip som blir skickad till USA för att utreda ett terrorattentat och den misstänkte tros vara svensk.

Det är mycket hoppande fram och tillbaka i tiden och jag har normalt inga problem med detta om det görs på ett bra sätt, men i denna bok blir det bara rörigt och jag är ganska snabbt bortkollrad. Till slut vet jag inte vad som är nutid eller dåtid.

Det blir heller aldrig spännande. Det är bara segt och händelselöst. Ingenting för mig.

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 27 oktober 2014

Den osynliga spänningen i Salem

Christoffer Carlsson. Den osynlige mannen från Salem. Hur länge har jag inte gått och sneglat på denna bok och väntat på att läsa. Allt var ju som gjort för en riktigt bra läsupplevelse.

Kanske var det mina högt ställda förväntningar som gjorde att jag blev besviken. Kanske var det alla recensioner och omdömen om att den skulle vara såååå bra. Kanske var det jag. Oavsett vad, så blev det inte som jag trott.

Det är egentligen ingen dålig bok. Det är en rätt bra historia som berättas och alla de obligatoriska detaljerna och ingredienserna finns där. Det är t o m ett bra persongalleri med lagom udda och egensinniga figurer. Min invändning är att det aldrig blir spännande eller intressant.

Jag insåg ganska snabbt vem som var den skyldige och då stod hoppet till ett väldigt speciellt avslöjande då historien drar ihop sig på slutet och plötsligt ställs allt på ända och man fattar ingenting. "Nej, men, var det inte så! Aha, det är så! Det var han istället! Då fattar jag! Smart!". Men så blev det aldrig. Den slutliga uppgörelsen blev så tafatt att jag var övertygad om att det kommer att vända, det är inte rätt detta. Något måste hända nu, som man inte alls förväntar sig. Men icke.

Hade planer på att ta mig an herr Carlssons nästa bok direkt efter denna, men nu vete fan. Den får nog ligga ett tag. Kanske för alltid.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 22 oktober 2014

Sju jävligt långa dagar

Har haft denna bok legat hemma bra länge nu och har flera gånger haft planer på att läsa den, men det har liksom alltid kommit någon annan bok i vägen.

En arbetskollega rekommenderade den varmt och trodde nog att jag skulle gilla den, men jag var tveksam efter att tidigare ha läst Fördelarna med en kollaps och inte blivit imponerad. Men, va fan, jag är inte den som är den, tänkte jag och laddade ner den i min Iphone.

Nu knappt sju dagar senare, kan jag med gott samvete säga att de faktiskt inte alls var jävliga. Inte boken heller, den var riktigt bra.

Handlar om en dysfunktionell familj och börjar med att pappan dör och hans sista önskan är att hela familjen ska sitta shiva i sju dagar. Så lagom till begravningen samlas alla barnen med respektive hemma i barndomshemmet och där börjar det hända grejor. Man får följa en av bröderna, Judd, som berättar om sitt liv och allt som händer. Hans fru har gått i säng med hans chef, men samtidigt får de veta att de är med barn.

Det är mycket förvecklingar och bråk och sanningar som uppdagas under sju långa dagar. Man slåss och gråter, skrattar och älskar. Gamla synder kommer fram och känslor blir synliga. Ett roligt och underhållande relationsdrama i en familj under särskilda omständigheter. Kommer säkerligen att bli film och då kommer jag gilla den ännu mer.

Finns hos Adlibris och Bokus.

torsdag 16 oktober 2014

Den som väntar på nåt gott...

Denna bok utkom första gången under ett brinnande världskrig, i två delar, 1941 och 1945, så den har ju några år på nacken. Jag minns att jag gjorde ett halvdant försök att läsa den i skolan, men då hade man så mycket annat i huvet att gamla vikingar inte direkt lockade.

Nu fick jag dock lust att ge den en ny chans och jävlar vad jag önskade att jag läst den tidigare - den är ju skitbra!

Läste också att den i olika omröstningar alltid hamnar i topp 10 bland de bästa svenska böckerna någonsin. Jag förstår det.

Historien är ganska enkel och utspelar sig under vikingatiden och följer huvudpersonen Orm Tostesson, som tack vare sin röda kalufs och sinne får namnet Röde Orm. Man får följa honom genom livet från uppväxten och hur han blir hövding och ger sig ut på resor till allsköns exotiska platser.

Trots att boken skrevs för över 70 år sedan och språket är lite förlegat och historien utspelar sig för över 1000 år sedan, är det en förvånansvärt modern bok. Inte så spännande, men väldigt intressant och man fastnar direkt och kan inte sluta läsa. Man får verkligen en känsla av att det var precis såhär det var och man kan se scenerna framför sig. På tal om scener, ska det nu tydligen göras film av boken, i Sverige. Det kan nog bli riktigt bra - eller totalt fiasko.

Finns hos Adlibris och Bokus.

torsdag 9 oktober 2014

Nu vet jag mer!

Efter höstens val där resultatet blev ganska skrämmande och man nu inser att de främlingsfientliga vindarna också kommit hit och det är inte bara små brisar, det är ganska kraftiga vindar. Och jag gillar det inte!

Så min vana trogen kände jag att jag måste veta mer, jag måste läsa på. Och det är ju för jävligt egentligen att jag ska behöva göra det - lägga ut pengar och tid på att plugga motargument för att kunna  försvara min medmänsklighet. 

Men inte desto mindre var det intressant läsning. Även om boken kom ut före förra valet 2010, är det mesta sig likt i fråga om SDs åsikter och partiprogram. Författarna har staplat upp ämne efter ämne och går kategoriskt igenom dem med en inledande del där man klargör vad partiet sagt och tycker och sedan kontrar man med motargument och fakta som ofta helt motsäger vad partiet påstår.

Jag råkade faktiskt härom dagen hamna i en diskussion om invandringens vara eller icke vara och kunde underbart nog plocka upp vad jag nyligen läst och totalt punktera den andres påståenden. Tyvärr är det ju så med vissa människor att även om de får sanningen kastad i ansiktet, kan de inte godta det och svälja att de hade fel, utan då blir de obstinata som små barn och i ren trots häver ur sig "ja, ja, men jag tror ändå att det är så".

Det är då man inser att det inte är så svårt för att parti att presentera halvsanningar och egentolkad statistik och vinna enkla röster på det. Bland folk som inte orkar ta reda på sanningen. Man har ju också förmågan att framställa förhållanden och annat som ett problem, fast det egentligen inte är ett problem.

Hur som helst är jag, som många med mig, oroad över utvecklingen och kommer göra allt i min makt att försöka stävja detta med kunskap och öppet hjärta. Och jag börjar här och nu med denna bok som jag hoppas fler kommer läsa, för det är viktigt att veta vad man talar om.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 8 oktober 2014

Var du ung 1986 är detta vad du behöver!

Andrew Curry heter en kille i Portland, USA, som är en riktig entusiast och musikälskare. Han lyckades för några år sedan plocka ihop ett antal av dagens mest framträdande artister inom power pop-genren som tolkade några av de mest populära låtar inom 70-talets softrock, t ex Player, Leo Sayer osv. Gamla, utskällda och ofta glömda låtar som i ny tappning helt plötsligt lät fantastiskt. Jag får rysningar varje gång jag lyssnar på det albumet som heter Drink A Toast To Innocence: A Tribute To Lite Rock och som finns bl a på Spotify här.

Nu har han alltså igen lyckats med samma bedrift, men denna gång tolkas brittiska sånger som kom under 80-talet och invaderade USA och övriga världen, The Second British Invasion, alltså. Med förnamnet Here Comes The Reign Again.

På detta mästerverk trängs låtar från Duran Duran, Soft Cell, Human League, Simple Minds, Culture Club, Madness m fl. Alla i mer eller mindre unika tolkningar. Det gemensamma med dem alla är att de låter väldigt nya och fräscha, som om de skrevs igår, och man inser också att några av låtarna ju faktiskt är riktigt jävla bra.

Några favoriter är Linus of Hollywoods tolkning av Paul Youngs Everytime you go away och Rachael Yamagatas Do you really want to hurt me, Culture Clubs världshit som här låter helt annorlunda, men är ack så vacker. Men albumet består av hela 27 låtar, så alla kommer säkerligen hitta sin favorit. Och var du med på 80-talet och dansade en gång till dessa låtar på nån skoldans eller disco, så är detta det ultimata blandbandet!

Finns hos Itunes och Spotify och förhoppningsvis hos välsorterade skivbutiker. Hittar du den, så köp!

Emily L

Den här boken måste jag nog läsa igen. Jag gillar ju historien egentligen och jag tyckte det var en skön stämning och språket gillade jag. Men även om viljan var god, så kom jag aldrig riktigt in i boken, den berörde mig inte på det sätt jag trodde den skulle. Jag måste nog ge den en chans till, känns det som. Sen får vi se.

Historien utspelas på en bar där ett par sitter och dricker. Är de lyckliga eller inte? Var de lyckliga en gång eller har det hänt något?

Historien berättas av hennes älskare som även han befinner sig på baren. Men varför sitter de där?
Nu?
Varför?
Var?
Hur?
När?
Frågorna är många och det är intressant och det är bra skrivet. Ändå fastnar jag inte riktigt och får ingen känsla för personerna. Kanske beror det på mig? Som sagt, den behöver nog läsas igen. När jag känner mig mer redo.

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 6 oktober 2014

Riktigt bra och ännu en svensk

Mats Ahlstedt är en ny bekantskap för mig. Trots att han skrivit en bunt böcker som alla blivit omtyckta av många, har jag ännu inte läst något av honom. Förrän nu.

Titeln Den röda damcykeln låter ju inte så spännande direkt och min något misstänksamma inställning mot svenska deckarförfattare, gjorde att denna hade alla odds emot sig när jag började lyssna på den. När jag sedan fick höra uppläsningen, blev jag inte direkt imponerad. När man lyssnar på en talbok, är uppläsningen en stor del av upplevelsen och trovärdigheten. Denna uppläsning gillade jag inte och det var nära flera gånger att jag slutade. Men historien fångade mig på nåt sätt och jag fortsatte lyssna/läsa.  

Intrigen, språket och personerna - det var nåt som fick mig fast. Jag ville veta mer och jag kunde inte riktigt sluta. Det är väl ett bra betyg i sig! Och jag har redan kollat upp andra böcker av herr Ahlstedt som säkerligen dyker upp på denna lista även de.

Finns hos Adlibris och Bokus.


fredag 26 september 2014

Norsk spänning på hög nivå

En ny bekantskap, denne Jørn Lier Horst och en ganska behaglig sådan, till på köpet.

Ganska traditionell kriminalhistoria med alla de vanliga ingredienserna. En polis, denna gång vid namn William Wisting blir anklagad för att ha fifflat med bevisen vid en utredning, sjutton år tidigare. Allt kommer i dagen när ett nytt mord begåtts och det finns många beröringspunkter. Han blir avstängd trots att han bedyrar sin oskuld och den enda som tror honom är hans dotter som till råga på allt är kriminalreporter. Tillsammans börjar de nu jakten på att hitta nya bevis för att rentvå hans namn samt att hitta den riktiga boven.

Förutom en hel poliskår emot sig och hela mediadrevet samt en klocka som tickar, kämpar paret på och lyckas så småningom hitta vem som gjorde det och även ställa denne till svars. Slutet gott, allting gott!

Låter som en dussinbok och på ett sätt stämmer det, men det är faktiskt spännande och invecklat och fullt av överraskningar och vändningar som gör helheten till en rätt bra bok. Kan nog tänka mig att läsa mer.

Finns hos Adlibris och Bokus.

lördag 20 september 2014

Work of Art har gjort det igen!

Nu ska ju erkännas att jag i viss mån är part i målet, så att säga, då jag känner delar av bandet, men jag måste ändå framföra att detta är en bra skiva. Till och med jättebra!

Gillar man t ex Toto, så kommer man inte bli besviken när man lyssnar på Framework eller de två tidigare albumen som bandet släppt. Detta är så kallad AOR när det är som bäst och det vittnar ju alla lysande recensioner bandet fått, framförallt för detta album. Att de inte fått mer uppmärksamhet och genombrott här i Sverige är för mig en gåta, men tyvärr är ju radiokanalernas musikredaktörer lite enspåriga. Så denna kommer väl endast få speltid i lite smalare rockprogram på kvällstid då endast inbitna fans lyssnar. Tyvärr, för jag tror deras musik skulle tilltala fler om den bara fick mer utrymme.

Det är ju dessutom ett svenskt band och bara det gör ju att det borde uppmärksammas mer. Vi är ju i topp inom dance/house/pop, men få känner nog till att vi även är rätt stora inom just AOR. Mycket tack vare WoA:s låtskrivare och gitarrist Robert Säll. Han har skrivit de flesta av bandets låtar och tillsammans med sångaren Lars Säfsund och trummisen Herman Furin har de alltså än en gång gjort ett kanonalbum. Jag förväntar mig att de åtminstone blir nominerade till årets rockalbum! Allt annat vore en skam.

Finns hos Ginza och CDON bland annat.

fredag 19 september 2014

Från en lakej av lustan

Johan Kinde är ju mest känd som sångare i bandet Lustans Lakejer som hade sin storhetstid under det glada åttiotalet. Då var dekadensens oomstridde riddare i kungariket Sverige. Nu vet jag inte riktigt vad han gör, men två böcker har han åtminstone knåpat ihop.

Denna hans debut kom för några år sedan och utspelar sig i Stockholm ungefär vid samma tid som Lustans höll på. Den handlar om Julian och bandet Bête Noire som precis står på tröskeln till genombrott. Alltså kan man dra en del paralleller med författaren själv, men hur mycket av det som är en självbiografi, framgår inte.

Jag som är nästan jämngammal med Johan och var med när det begav sig, känner igen en hel del i boken och kan relatera till känslor och upplevelser, utan att för den skull ha ingått i hans bekantskapskrets alls.

Däremot är väl boken i det stora hela inget litterärt mästerverk, men jag som minns Lustans och har många minnen förknippade med dem samt sett dem live, tycker det är ganska skoj att läsa boken. Den är enkel och lättläst. Är helt okej.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 17 september 2014

En oslagbar trio gör det igen!

Jack Reacher måste vara en av de coolaste litterära figurerna idag. En i högsta grad aktiv föredetting som inte viker sig för någon eller något. Lever sitt liv på gränsen och går hela tiden sin egen väg. Han är inte den mest sympatiske, men man gillar honom och hans rättspatos är det inget fel på, även om medlen ibland kan vara lite tveksamma. Hur som helst får han saker gjorda och han löser sina fall.

Lee Child är författaren som formligen öser ur sig böcker om denne Reacher. Det fascinerande är att alla är nästan lika bra. Man förundras att det går att komma på alla intriger och storys, den ena mer invecklad än den andre.

Slutligen några ord om Magnus Roosman, denna gigant bland uppläsare av ljudböcker. Han är ju bara så bra. Och det faktum att han läser Lee Childs böcker ger en trygghet som är svårslagen. Bland denna typer av böcker utser jag härmed Magnus som kung!

Så, sammanfattningsvis, kombinationen Reacher, Child och Roosmann får av mig ännu en gång högsta betyg. Tät och spännande historia, som denna gång inte var lika våldsam som tidigare böcker varit. Lite mer skrivbordsutredning och en lugnare Reacher, men lika cool för det.

Finns hos Adlibris och Bokus.

torsdag 11 september 2014

Ett mirakel på sitt sätt...

Det finns böcker som är bra och det finns böcker som är dåliga, sedan finns det en hel drös med böcker som bara är. De är varken bra eller dåliga. Denna bok tillhör den kategorin.

Jag kan inte riktigt förstå de som lovordar den och berömmer den med diverse superlativer. Vad är så bra, egentligen?

För mig var den ganska tråkig och intetsägande. Det hände ingenting och när man trodde att det skulle bli lite action, så dog det i nästa mening.

Det värsta dock, är uppläsningen. Jag har läst många ljudböcker, men uppläsningen av denna var en helt och skär katastrof. Anki Larsson är vad jag minns en rätt okej skådespelare, men läsa ljudböcker var inte hennes kopp te. Tyvärr förstör det hela upplevelsen och jag hade stora svårigheter att ta mig igenom hela boken. Men skam den som ger sig, så jag lyssnade vidare. Nu i efterhand kan jag knappt minnas vad boken handlade om. Tyvärr, måste jag säga för jag hade förväntat mig mycket mer.

Så tyvärr, Valerie Tong Cuong, ditt författarskap passar inte mig och Anki Larsson får nog andra lyssna på framöver.

Finns hos Adlibirs och Bokus.

måndag 8 september 2014

Skön trippel från Paul Auster

De tre historierna i denna trilogi kom ut redan 1985-86 som separata böcker, men nu finns de i en komfortabel samling. Tre fristående historier om människor och händelser i New York.

Det är lite svårt att sätta en etikett på den, är det en deckare eller "vanlig" roman eller vad är det? Det spelar egentligen inte så stor roll vad man kallar den. Jag kallar den bra! Det räcker.

En skön blandning av personer i ett New York som man känner det från filmer och TV-serier. De tre historierna skiljer sig en del från varandra och kan med fördel läsas separat, men det är samma sköna stämning i alla tre. Lite tillbakalutat och sunkigt, men coolt på nåt sätt. Det är inte jättespännane, men det rullar på och tar en del vändningar man inte var beredd på.

Finns hos Adlibris och Bokus.

torsdag 4 september 2014

Sommarmusik för åretruntbruk!

Bara måste skriva och tipsa om detta mästerverk som visserligen har några år på nacken, men håller fortfarande, speciellt sommartid.

När det kom 2010, hamnade det på flera förstaplatser på listor över årets bästa pop-album och jag kan inte annat än hålla med.

Innehåller totalt 19 glada svängiga popdängor varav den längsta klockar in på 3:30, precis som det ska vara. Influenserna är många, man kan höra spår av såväl Beatles, ELO som 10cc. Jag kan bara rekommendera den till alla som har något spår av musiksmak - man blir inte besviken. Passar bra att spela hemma, men helst då med fönster och altandörr öppen, så gränsen mellan inne och ute blir flytande. Passar nästan lika bra i en liten bärbar sak på stranden.

Lyssna här!

Tredje gången gillar!

Ettan kom, tvåan kom, trean kom, fyran kommer så småningom! Ja, efter tre böcker om Olivia Rönning och Tom Stilton är åtminstone jag fast och hoppas på en fortsättning. Det är som  när man sett en film som man gillat och den slutar med en cliffhanger - man vill se vad som händer sen...

Liknelsen med film är ganska självklar när det gäller paret Börjlinds böcker. Med deras bakgrund som manusförfattare för TV och film, är deras historier väldigt filmiska, så även denna bok. Man kan verkligen se varje scen framför sig och det ger liksom en extra dimension till läsningen. Dessutom kom jag på mig själv flera gånger att sitta och fundera på vem som skulle spela de olika rollerna i den filmatisering som med all säkerhet är på gång. Jag hoppas de gör bra val, för det är historierna värda.

I denna tredje bok knyts en del lösa trådar som var hängande sedan förra boken, Den tredje rösten, så det är nog en fördel att ha läst de föregående innan man ger sig på denna, även om historien i sig är fristående. På samma sätt lämnas man med en del frågor, som fortsättningen har svaren på förhoppningsvis.

De, Börjlinds, är väldigt duktiga på att med ett otroligt brett persongalleri och en rad till synes slumpartiga händelser, väva ihop allt och på ett smart sätt få handlingen att leda framåt. Jag anade efter ett tag vem som var mördaren, men jag hade faktiskt fel både en och två gånger och när det till slut uppdagades, var jag helt ställd. Det var i sig oväntat, men samtidigt så uppenbart.

Hur som helst var det en mycket bra bok, igen. Kan inte annat än varmt rekommenderas!

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 1 september 2014

Mmmm... mammas gata!

När jag såg att denna bok kommit ut blev jag mycket glad och förväntansfull, då jag efter ha läst hans trilogi om uppväxten i Midsommarkransen, Huset vid Flon, Sjön utan namn och Rummet under golvet, hittat en ny favoritförfattare. Jag gillar ju biografier och historiska berättelser, gärna om en tid som inte är allt för svunnen och som man kan se spår av än idag. Därför gillar jag hans berättelser och läser dem med stor behållning.

Så var det även med denna bok, Mammas Gata. Den är annorlunda, i så mån att den består mer av korta berättelser eller redogörelser för olika personer och händelser som han minns från sin barndom. Ett persongalleri av mer eller mindre udda personer som ofta fanns förr och var mer tydliga då, när man bodde "närmare" varandra och det var mer en alla-känner-alla-känsla. Jag, som kommande från en småstad, kan själv känna igen det från min barndom, även om jag är yngre än Kjell.

När jag läser böcker liknande denna, brukar jag plocka fram en kartbok och parallellt orientera mig bland gator och torg som dyker upp i berättelserna. På Internet finns dessutom oftast en mängd foton som ger ytterligare en dimension. Jag gillar sånt!

Kjell Johansson är en av mina favoritförfattare numera, frågan jag nu ställer mig är vad han nu ska skriva om. Midsommarkransen känns som ett uttömt tema. Men jag är positiv, han återkommer säkert med än mer underhållande berättelser. Jag ser fram mot det!

Finns hos Adlibris och Bokus.

söndag 31 augusti 2014

Den bästa på länge...

Har haft som mål att läsa John Greens bok Förr eller senare exploderar jag, men det har liksom inte blivit av, men så i helgen fick jag möjlighet att se filmen istället. Nu vete fan om jag vågar mig på boken, risken är att jag blir besviken åt något håll.

Om filmen kan jag säga att det helt klart var den bästa film jag sett på bra länge. Vacker, sorglig, rolig, romantisk och mer därtill, den hade många kvaliteter som en bra film ska ha.

Vi satt nog hela familjen och grät hemma i soffan och när eftertexterna började rulla, var vi helt stumma. Vi såg på varandra med glansiga ögon och sen gick jag fram till min son och gav honom en stor kram. Livet är skört och det som finns idag, kanske inte finns i morgon.

Men, imorgon finns i alla fall denna film kvar och jag tycker så många som möjligt ska se den.

torsdag 28 augusti 2014

Dewey förblir tyvärr en Decimal

Läste denna bok för att författaren Nathan Larson är gift med Nina Persson i A Camp. Det var inte ett bra skäl, skulle det visa sig.

Intrigen verkar ju bra och spännande. Miljön, New Yorks undre värld, lovar ju även den gott. Huvudpersonen beskrivs som en neurotisk hitman - kan det bli bättre?

Ändå så lossnar historien aldrig. Det maler på i maklig takt och det är bitvis lite rörigt. Mycket är skrivet i dialogform och det är ibland svårt att veta vem som säger vad.

Jag får ej heller någon känsla för huvudpersonen. Vem är han? Vad tycker han om? Varför är han den han är? Och där han är?

Nja, om jag skulle betygsätta den, skulle det bli 2 av 5.

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 25 augusti 2014

Stoner - it stoned me!

Utan tvekan den absolut bästa bok jag läst på mycket länge!

Att denna guldklimp fått ligga bortglömd i femtio år är ju synd och skam. Den nyliga återupptäckten är den väl förtjänt och jag kan bara ställa mig i ledet av fans och rekommendera den till alla som kan läsa.

Handlar om en pojke som växer upp, studerar och blir lärare i början av seklet. Träffar en flicka, gifter sig, får barn. Jobbar, jobbar och jobbar. Tillbringar somrarna med att studera och jobba ännu mer. Träffar ung kvinnlig student, inleder kärleksaffär, hamnar i klistret. Blir gammal, grinig och dör.

Det är väl ungefär vad det handlar om - alltså ett helt vanligt, lite tråkigt liv, faktiskt. Men fy fan va det är bra! Från de allra första meningarna är jag fast och sen kan jag inte sluta.

Det är så tragiskt, men samtidigt så otroligt vackert. Läs!

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 20 augusti 2014

Oceanen vid bokens slut...

Nja...

Har hört så mycket om Neil Gaiman och har läst om honom och hans böcker, men ännu inte läst något av honom. Nu var det dags iallafall och jag vet inte om denna bok är en bra introduktion eller om jag borde valt en annan. Hur som helst blev jag lite besviken.

Handlar om en liten pojke som minns tillbaka på sin barndom. Det förekommer en flicka, Lettie, men jag förstår aldrig riktigt vem det är eller hur de känner varandra. Det förekommer en del andra personer som man inte riktigt får grepp om. För min smak är denna bok lite för mycket flum, utan att det i och för sig behöver betyda något dåligt.

Jag tyckte det var underhållande, men historien var lite seg och det lossnade aldrig och tog fart. Troligen är det så boken ska vara, men det var inte riktigt min kopp te.

Däremot ska jag nog ge herr Gaiman en ny chans vad det lider, för jag tror nog han har andra böcker som jag kan gilla bättre.

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 18 augusti 2014

Berg- och dalbana i musikens tecken

Bengt Ohlssons Rekviem för John Cummings hade legat i bokhyllan ett tag hemma, men så tog jag med den på en semsterresa förra veckan. Nu är det dags, tänkte jag. Inte nog med att jag var på resa själv, denna bok och berättelsen om Johnny Ramones sista tid i livet, var en resa i sig.

Jag visste vem Johnny Ramone var och att han är död, men jag visste inte hur han dött eller vem John Cummings egentligen var. Det var en upplevelse och mycket intressant. Och ledsamt. Och roligt. Och ledsamt. Och lärorikt. Och ledsamt. Och irriterande. Och roligt. Det var en resa upp och ner, in i skiten och ut i solen.

Jag gillar ju att läsa biografier och memoarer och helst då om musiker och olika band. Detta är ju en uppdiktad biografi, men jag älskar den ändå. Den handlar om en gammal hjälte och hur han kämpar mot prostatacancerns jävlighet. Så i mycket blir det en berättelse om en sjukdom och hur den bryter ner en människa. Men samtidigt är det en vacker berättelse om människa som kämpar ända in slutet och aldrig viker sig vare sig det gäller smärta, åsikter eller övertygelse. Men hur mycket man än kämpar, så vinner cancern ändå till slut. Det är för jävligt och det gör ont.

Men detta är en mycket bra bok och den gör lagom ont!

Finns hos Adliribs och Bokus.

onsdag 13 augusti 2014

Offer utan ansikte

Ännu en debutförfattare som verkade lovande. Stefan Ahnhem har tidigare skrivit en del manus till TV och denna bok är ganska filmisk. Man kan föreställa sig scenerna som utspelas och det hjälper till.

Handlar om polisen Fabian Risk som sätts att utreda ett mord. Det visar sig att den döde gått i samma klass som Fabian. När så nästa mord inträffar och även den personen är en före detta klasskamrat, börjar man se ett mönster. Vem blir nästa offer?

Intrigen och storyn är bra och boken börjar bra också. Den är faktiskt helt okej rakt igenom. Lättläst och lagom invecklade händelser. Det flyter på. Inga direkta cliffhangers eller plötsliga vändningar, man känner vart det barkar och man inser efter ett tag vem de letar efter.

Tyvärr innehåller den en hel del logiska fel och en del ologiska resonemang, som retade åtminstone mig. Till exempel har en hel klass helt glömt bort en och samma klasskamrat. Man ser en person på klassfotot, men det finns inget namn och ingen minns honom. Att polisen inte ens bemödar sig att kontakta skolan och via dem få namn och adress, är mer än märkligt polisarbete. Hade de gjort det, hade boken varit 50 sidor tunnare. Nej, istället frågar man person efter person och när ingen minns, tar man det som bevis för att det rör sig om en mystisk person, som i skolan var så timid och oförarglig att han fallit i glömska. Jag irriterade mig mycket på detta.

Det finns fler konstigheter och irriterande saker i boken som jag tog som debutantmisstag, men när jag tänker på att han skrivit flera TV-manus, blir jag förvånad. Men troligen kommer man undan med mer på film och TV än i skriven form.

Men, i det stora hela är det en rätt okej deckare. Inget storverk, men med tiden kan herr Ahnhem nog få till det, han med.

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 30 juli 2014

Viktig läsning!

Katja föddes i Polen och hamnade under andra världskriget i koncentrationsläger med allt vad det innebär av vidrigheter och förnedring. Som tur är överlevde hon och räddades undan gaskamrarna för att senare hamna i Sverige.

I denna bok berättar journalisten Sören Sommelius hennes egen historia tillsammans med historiska fakta. Det är skrämmande läsning och efter allt man läst och sett och hört om nazisternas hemskheter, så blir man alltid lika berörd. Att människor kan bete sig så mot andra människor, är för mig helt ofattbart. Tyvärr hittar vi ju prov på det än idag. Om än i mindre omfattning, men grymhet verkar frodas och är tyvärr svår att utrota.

Läs denna!

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 28 juli 2014

Resa med Steinbeck

"År 1960 gav sig John Steinbeck tillsammans med sin hund Charley ut på en resa genom det USA han älskade och hatade. Steinbeck beskriver, alternerande komiskt och melankoliskt, vad han upplevde från Long Island via Maine och Montana till Kalifornien, därifrån till Texas och Louisiana och slutligen tillbaka till sitt hem på Long Island - en resa på ungefär 1500 mil. Enligt hans son gjorde Steinbeck resan för han visste att han var döende och ville se landet en sista gång."

Den officiella presentationen av boken ovan säger allt. Trots att resan gjordes för över 50 år sedan, känns den ganska tidlös. Den funkar än idag. Jag gillar den för den har lite outlaw-känsla över sig och den innehåller en del udda typer som han möter längs vägen.

Torsten Wahlund gör dessutom ett kanonjobb som vanligt med uppläsningen.

Finns hos Adlibris och Bokus och Storytel.

torsdag 24 juli 2014

Underbart klurig och underhållande!

David Safiers Dålig Karma är en riktigt jävla bra bok!

Den är egentligen rätt dråplig och ibland lite smålarvig, men historien om Kim Lange, en berömd TV-stjärna, som plötsligt dör och vaknar upp som myra, är så charmig och underhållande att man bara fortsätter läsa.

Tanken att man skulle återfödas och dessutom som ett lägre stående djur, är i sig både hemsk och romantisk. Det positiva är ju att man får en andra chans, men som människa går man nog inte omkring och tänker på sina handlingar i termer av gott och ont. Då kan det plötsliga uppvaknandet som myra bli en chock och ångesten över att man uppenbarligen inte levt ett tillräckligt snällt liv, säkerligen ta död på en igen.

Men denna bok tar inte död på någon, om man inte använder den för att slå ihjäl flugor hemma förstås. Efter att huvudpersonen dött och vaknat som myra, börjar så kampen att via god karma, ta sig tillbaka till det mänskliga stadiet.

Det är både en mycket rolig och underhållande läsning, men samtidigt också tänkvärd. Det gäller för alla att alltid göra sitt bästa och hjälpa sin nästa. Utan att alltid göra det för egen vinning. Att alltid sträva efter god karma, är således belönande, även om man inte tror på återfödelse.

Och även om jag skulle återfödas som ett djur, är jag osäker på om målet skulle vara att åter igen bli människa. Det verkar vara ganska bekvämt att vara t ex katt.

Finns hos Adlibris och Bokus.

måndag 21 juli 2014

En yxa åt Alice

Åter en ny bekantskap. Inger Frimansson har jag läst om och min fru har läst henne, men denna bok var min debut med henne. En yxa åt Alice är ju en formidabelt bra titel och presentationen av boken gav verkligen mersmak.

Boken handlar i huvudsak om Evelina, en liten flicka som lär känna den sjuke Alice och hennes bror Aaron. En kidnappning drar igång en rad händelser som avslöjar många hemligheter för föräldrarna. Det ska utvecklas till en psykologisk katt-och-råtta-lek.

Allt detta låter ju som en riktigt bra bok. Tyvärr håller den inte. Inte för mig iallafall. Ganska snabbt inser man att det inte är thriller som många andra, men det betyder inte att det behöver vara dåligt, men tyvärr är det så i detta fall. Jag läser och läser, men det blir aldrig spännande eller ens intressant. Inte förrän precis i slutet blir det någorlunda spännande, men då hade faktiskt jag redan tröttnat och bara läste för att få slut på boken.

Finns hos Adlibris och Bokus.

lördag 12 juli 2014

Drottningen vänder blad

En trevlig liten bekantskap - Alan Bennetts Drottningen vänder blad som omnämns i Bokklubben vid livets slut (som jag skrivit om tidigare) och som fångade mitt intresse.

Handlar om engelska drottningen som av misstag börjar läsa böcker och på så sätt får en hobby, något som kungligheter normalt sett står över. Men hon fastnar i böckernas fantastiska värld och börjar så småningom försöka lätta upp samtal och internationella möten med att tala om böcker och författare. Detta ses inte med blida ögon och passar sig inte i den storpolitiska sfären. Men vem vågar säga det till dottningen?

Boken är tunn och lättläst och tog inte lång tid att ta sig igenom, men underbart är kort, som Povel Ramel sjöng och så även i detta fall. Jag läste den med stor behållning och med ett leende på läpparna. Är ju en lite skruvad historia om människor som man normalt inte vet så mycket om, men här får man veta att drottningen är ju bara en liten tant, vilken som helt. Egentligen. Och som så många små tanter är är även hon ganska gemytlig och egensinnig på ett mysigt, snäll och småbarnstrotsigt sätt.

Finns hos Adlibris och Bokus och rekommenderas!

tisdag 8 juli 2014

Getingfabriken

När jag läste om Getingfabriken av Iain Banks blev jag fascinerad och direkt kände jag att jag måste läsa denna bok. När jag senare dessutom läste en del citat ur recensioner och att den fanns med på en lista över århundradets bästa romaner, såg jag än mer fram emot att läsa den.

Men oj, vilken besvikelse. "Skräckhistoria" och "ondskefull och läskig", var ju några omdömen den fått, men jag undrar om det var samma bok vi läste. Var fanns skräcken och det läskiga? Visst, det handlar om en grabb som nog kan räknas till de ondskefullas skara, men allt är ju bara antydningar och hans egna återberättelser av tidigare händelser, vilka han utan större inlevelse klargjorde. Jag blev riktigt besviken och kände mig lurad på konfekten.

Inte ett dugg jävla läskigt eller hemskt. Har man verkligen avtrubbats så pass sedan 1984 då den kom ut, eller är det bara jag som tycker så helt annorlunda? En bit in i boken började jag bläddra fram några sidor för att tjuvkolla om det eventuellt skulle hända nåt snart. Det gjorde det aldrig.

Det bästa med boken är omslaget som är ett av de snyggaste jag sett på länge.

Finns hos Adlibris och Bokus.

Lundberg gör det igen

Det här var en bok jag gillade.

Kristian Lundberg är ju en lite klurig författare, tycker jag. Han kräver sin tid och att man ägnar sig åt hans texter med eftertanke. När man väl kommit underfund med honom, har han mycket att ge och håller sig med sunda åsikter.

I denna bok tar han avstamp i ett Sverige som han inte riktigt känner igen. Var tog solidariteten och medmänskligheten vägen? När började man värdera vänskap i pengar? Och varför spelar det som är mest viktigt för ett jobb minst roll, när det ställs mot hudfärg eller sexuell läggning, t ex?

Det finns mycket att bli sur och irriterad över i vårt land idag. Jag vet inte om den här boken gör så stor skillnad i sig, men om fler läste den, skulle säkerligen en hel del ögon öppnas och många få sig en tankeställare. Då kanske det blir ändring. Äntligen.

Viktig och bra bok som inte lämnar läsaren oberörd.

Finns hos Adlibris och Bokus.

fredag 4 juli 2014

En inte så fantastisk berättelse...

Denna bok har jämförts med både "Hundraåringen..." och "Life of Pi", läste jag. Jag håller inte med. I den förstnämnda är humorn så mycket bättre och smartare. Den boken är ju rolig och den innehåller i och för sig en helt otroligt historia, men jag blev aldrig trött på Allans berättelse. Det blev jag när jag läste denna.

Den enda likheten med "Pi" är väl att båda är indier och vid ett tillfälle befinner sig på ett hav. I övrigt borde man skämmas att nämna denna bok i samma mening som mästerverket om Pi är.

Nej, det var några timmar som förflöt och jag trodde hela tiden att boken skulle bli bättre, det bar enda anledningen jag läste till sista sidan. Tyvärr blev den inte bättre.

Finns hos Adlibris och Bokus.


måndag 30 juni 2014

Duktig pojk, han Lapidus!

Med succéerna i Snabba Cash-serien bakom sig har Jens Lapidus en del att leva upp till. Med denna nya bok kommer han säkert kunna fortsätta skratta var gång han går till banken, för den kommer lagom till sommaren och det är en lagom läsning för hängmattan.

Andan, språket, miljöerna och karaktärerna känner man igen från hans andra böcker. Även om historien denna gång utspelas bland samhällets "toppskick", så känner man igen sig. Det är inte lika rått och naket tufft som innan, utan här är grymheterna och sveken inlindade i glitter och varma pälsar. Det handlar  ju om en typ av människor som av egen utsago står på en nivå över alla andra och vilkas bankkonton utgör en substantiell del av landets BNP. Men inte fan är de trevligare och snällare för det. Tvärtom. De tvekar inte att utnyttja folk i sin närhet och gå bakom ryggen på sin egen familj för att uppnå det de vill. Vilket de också gör.

Här kidnappas en framgångsrik investerare som har många skelett i garderoben visar det sig. En fd fängelsekund och en ung kvinnlig advokat får i uppdrag att ta reda på vad som hänt. Polisen ska inte blandas in, utan detta måste skötas diskret. Såklart! 

Man känner igen sig från de tidigare böckerna och det är mycket "Lapiduskt", men denna gång är det mer av en traditionell thriller eller deckare. Bra gjort av författaren att byta inriktning och ändå behålla sitt signum så pass, men för mig blir det lite en bok i mängden helt plötsligt. Man förväntar sig ytterligare en Snabba Cash, men det är det inte. Detta är en deckarhistoria även om den har många likheter med tidigare alster, speciellt vad gäller språket. En bra bok, men inte jättebra.

Finns hos Adlibris och Bokus.

lördag 28 juni 2014

Pink Floyd, bra och intressant!

Första gången jag kom i kontakt med Pink Floyd på riktigt var när The Wall kom ut 1979. Jag gick i nian och var helt inne i punken. En kompis och jag var på Domus och kollade skivor, när han frågade om jag visste vad skivan med det konstiga utseendet var för något? Det såg ut som en vit mur med bara en handskriven text på.
- Det är inte punk och det är inte så bra, ljög jag utan att egentligen veta nånting.

Men en kort tid därefter var jag ju tvungen att kolla vad det egentligen var. Hur det lät. För det för tiden unika utseendet på konvolutet hade gjort intryck på mig, det erkänns. Och gissa om musiken också gjorde intryck. Jag var fast från första lyssningen och köpte omedelbart in ett exemplar av den dyra dubbel-LPn.

Jag har sedan dess lyssnat mycket på gruppen, men inte läst mer om dem än i en del musiktidningar och annat, så denna bok var en liten aha-upplevelse.

Det jag gillar är att den verkar mycket trovärdig och ganska saklig. Det är ett rakt och osminkat försök att skildra gruppen, dess medlemmar och vad som hände. Många andra biografier frossar en del i det icke-musikaliska och att smutskasta varandra. Denna bok berättar bara vad som hände, ur allas perspektiv och utan att lägga någon värdering i det. Det gillar jag.

Boken bygger mycket på intervjuer och då uttrycks ju vad var och en tycker och hur de upplevde olika händelser, men det känns alltid äkta. Att man sedan inte gräver i allt och försöker vända på varenda sten, känns helt rätt och bibehåller den mystik som alltid omgärdat gruppen. Man får veta det man behöver veta, men inte mer än så. När det gäller musiken och dess kraft får den tala för sig själv och som vanligt började jag lyssna om alla album för att hänga med i boken. Då upptäckte jag att en hel del har jag faktiskt missat. Jag har hört albumen, men när jag hörde dem då vara jag nog inte lika lyhörd som idag och missade ibland dess storhet.

Det här var en sån bok som ibland får mig önska att jag var 10-15 år äldre. Då hade jag fått vara med när det hände och det hade jag gillat.

Har du det minsta musikintresse, så är detta en bra bok och intressant läsning om en av rockhistoriens giganter. Gillar du Pink Floyd, är den ett måste!

Finns hos Adlibris och Bokus.


onsdag 18 juni 2014

Bokklubben vid livets slut

Det här gillade jag!

Bokklubben vid livets slut handlar om, som titeln avslöjar, en bokklubb. Men det är inte vilken klubb som helst, utan en som startas då författarens mamma får besked om att hon har cancer och inser att slutet har börjat. Hon och sonen Will, har alltid läst mycket och diskuterat det de läst, men nu blir det mer ett projekt i slutet av livet. Mycket för att ha något att göra och ha något annat än döden att koncentrera sig på.

Boken, som bygger på verkliga händelser, har ett enkelt och familjärt språk. Det är personligt utan att bli sentimentalt eller sliskigt, som det annars skulle kunna bli. Det handlar ju ändå om förhållandet mellan en son och hans mor när hon ligger för döden. Istället är det ganska rörande och vackert. Jag gillar det.

Det är dessutom intressant att läsa om vad de läser. Tyvärr visar det sig att de mest intressanta böckerna de diskuterar, endast finns på engelska, men jag lyckades hitta några guldkorn som jag planerat läsa senare.

På det stora hela en riktigt bra bok. Intressant och sorglig, smårolig och lärorik. Bra, helt enkelt!

Finns på Adlibris och Bokus.

tisdag 10 juni 2014

Bosch - Haller 1-0

Michael Connelly är en favorit. Har varit det i många år nu och hans böcker är alltid bra, men inte förrän nu har jag läst en om karaktären Mickey Haller. Så på ett sätt var det en ny erfarenhet.

Hans flesta böcker handlar ju om polisen/privatdeckaren Harry Bosch vilka jag tidigare jag skrivit om. De är riktigt bra böcker med mycket trovärdig miljö och bra karaktärer.

Som polis står ju Harry på ena sidan, medan Mickey Haller, som är försvarsadvokat, på den andra sidan. Detta och att de två är halvbröder och gör gästspel i varandras böcker ger dem en liten kul tvist. Det är samma råa miljöer och språket är lika. De påminner faktiskt väldigt mycket om varandra.

Men, denna bok, Skuldens Gudar, var inte alls min kopp te. Här utspelas allt utifrån en försvarsadvokats perspektiv och det är en hel del från förhörsrum och domstolar. Jag gillar inte filmer som utspelas i domstolar och nu vet jag att jag tycker detsamma om böcker.

Michael Connelly är en bra författare och han skriver väldigt bra och medryckande. Magnus Roosman som läser de flesta av hans böcker är ju helt enorm. Men det räcker inte denna gång. Inte för mig. Böcker om advokater är inget för mig. Så är det bara.

Det är bara att vänta på nästa Harry Bosch, då vet man att det är bra!

Finns på Adlibris och Bokus.

tisdag 3 juni 2014

Kungen av gris håller inte längre...

Det var säkert 25 år sedan jag senast läste Postverket av Charles Bukowski. På den tiden läste jag alla hans böcker och tyckte de var så jävla bra. Jag älskade de skitiga miljöerna, de osmakliga människor som dök upp och det grisiga liv han uppenbarligen levde. Det var ett romantiserande utan dess like och i samma veva lästes bland annat Sture Dahlström och Henry Miller och jag bara älskade dem.

Idag när man "vuxit upp", blivit stadgad familjefar och lever ett helt annat liv, har denna bok inte samma inverkan och charm som då. Jag gillar ju böcker om udda människor i skunkiga miljöer på samhällets bakgård, men Postverket känns inte riktigt nå upp till mina önskningar.

Men jag rekommenderar alla på drygt 20 år att läsa den. Då är den lika spännande och "fräsch" som jag upplevde den första gången jag läste den.

Själv har jag hittat nya favoriter som skriver vidare i Bukowskis anda. Jag håller mig till dem!

Finns hos Adlibris och Bokus.

onsdag 28 maj 2014

...och jag älskar det!

Egentligen gillar jag inte att lyssna på musik över Internet. Men jag måste tillstå att det är ett fantastiskt sätt att hitta nya grupper och upptäcka ny musik. The Tyde hittade jag av en slump i en blogg och provlyssnade på ett spår. Och sedan är jag fast. Jag ha en ny favoritgrupp - The Tyde.

Oj vad bra de är. Har endast släppt tre album, mellan 2001 och 2006, sedan dess är det tyst.

Det här är bra musik, helt enkelt. Den går inte att sätta någon genre på, eller det går att sätta många. Det är rock och pop och country och soul och progg och jazz och psycho och... 60-tal möter 70-tal möter 80-tal möter framtiden... skit samma, det är så väldans bra att man bara måste lyssna. Igen och igen och igen. Och igen.

Kanada

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara denna bok - Kanada av Richard Ford - hur ska jag sammanfatta vad som hände i den? Det händer egentligen inte så mycket. Inledningsraderna ”Först tänkte jag berätta om rånet som våra föräldrar begick. Sedan om morden, som inträffade senare.” är egentligen allt som händer i boken. Där emellan är det mest som en lugnt flytande flod. Men det är ju det som är så bra.

Boken handlar om två tvillingar, Dell och Berner, som är i tonåren när boken utspelar sig 1960. Det är brodern Dell som berättar historien och man får följa honom när han berättar om den lite udda familjen och deras öden. Bankrånet går som väntat inte som planerat och föräldrarna hamnar i fängelse. Då är barnen ensamma och måste se till att klara sig. Och det gör de, om än via en del felaktiga avstickare och mindre smickrande personer.

Det är ett väldigt målande språk och en känsla för detaljer som ofta gör att det tar tid att komma till sak, men i dessa typer av historier är det mer än välkommet. Det är landsbygd och udda karaktärer, lite sävligt tempo och helt jävla underbart.

Som de säger i Kanada, "I like!"

Köp hos Adlibris och Bokus.