Norsk spänning på hög nivå

En ny bekantskap, denne Jørn Lier Horst och en ganska behaglig sådan, till på köpet.

Ganska traditionell kriminalhistoria med alla de vanliga ingredienserna. En polis, denna gång vid namn William Wisting blir anklagad för att ha fifflat med bevisen vid en utredning, sjutton år tidigare. Allt kommer i dagen när ett nytt mord begåtts och det finns många beröringspunkter. Han blir avstängd trots att han bedyrar sin oskuld och den enda som tror honom är hans dotter som till råga på allt är kriminalreporter. Tillsammans börjar de nu jakten på att hitta nya bevis för att rentvå hans namn samt att hitta den riktiga boven.

Förutom en hel poliskår emot sig och hela mediadrevet samt en klocka som tickar, kämpar paret på och lyckas så småningom hitta vem som gjorde det och även ställa denne till svars. Slutet gott, allting gott!

Låter som en dussinbok och på ett sätt stämmer det, men det är faktiskt spännande och invecklat och fullt av överraskningar och vändningar som gör helheten till en rätt bra bok. Kan nog tänka mig att läsa mer.

Finns hos Adlibris och Bokus.

Work of Art har gjort det igen!

Nu ska ju erkännas att jag i viss mån är part i målet, så att säga, då jag känner delar av bandet, men jag måste ändå framföra att detta är en bra skiva. Till och med jättebra!

Gillar man t ex Toto, så kommer man inte bli besviken när man lyssnar på Framework eller de två tidigare albumen som bandet släppt. Detta är så kallad AOR när det är som bäst och det vittnar ju alla lysande recensioner bandet fått, framförallt för detta album. Att de inte fått mer uppmärksamhet och genombrott här i Sverige är för mig en gåta, men tyvärr är ju radiokanalernas musikredaktörer lite enspåriga. Så denna kommer väl endast få speltid i lite smalare rockprogram på kvällstid då endast inbitna fans lyssnar. Tyvärr, för jag tror deras musik skulle tilltala fler om den bara fick mer utrymme.

Det är ju dessutom ett svenskt band och bara det gör ju att det borde uppmärksammas mer. Vi är ju i topp inom dance/house/pop, men få känner nog till att vi även är rätt stora inom just AOR. Mycket tack vare WoA:s låtskrivare och gitarrist Robert Säll. Han har skrivit de flesta av bandets låtar och tillsammans med sångaren Lars Säfsund och trummisen Herman Furin har de alltså än en gång gjort ett kanonalbum. Jag förväntar mig att de åtminstone blir nominerade till årets rockalbum! Allt annat vore en skam.

Finns hos Ginza och CDON bland annat.

Från en lakej av lustan

Johan Kinde är ju mest känd som sångare i bandet Lustans Lakejer som hade sin storhetstid under det glada åttiotalet. Då var dekadensens oomstridde riddare i kungariket Sverige. Nu vet jag inte riktigt vad han gör, men två böcker har han åtminstone knåpat ihop.

Denna hans debut kom för några år sedan och utspelar sig i Stockholm ungefär vid samma tid som Lustans höll på. Den handlar om Julian och bandet Bête Noire som precis står på tröskeln till genombrott. Alltså kan man dra en del paralleller med författaren själv, men hur mycket av det som är en självbiografi, framgår inte.

Jag som är nästan jämngammal med Johan och var med när det begav sig, känner igen en hel del i boken och kan relatera till känslor och upplevelser, utan att för den skull ha ingått i hans bekantskapskrets alls.

Däremot är väl boken i det stora hela inget litterärt mästerverk, men jag som minns Lustans och har många minnen förknippade med dem samt sett dem live, tycker det är ganska skoj att läsa boken. Den är enkel och lättläst. Är helt okej.

Finns hos Adlibris och Bokus.

En oslagbar trio gör det igen!

Jack Reacher måste vara en av de coolaste litterära figurerna idag. En i högsta grad aktiv föredetting som inte viker sig för någon eller något. Lever sitt liv på gränsen och går hela tiden sin egen väg. Han är inte den mest sympatiske, men man gillar honom och hans rättspatos är det inget fel på, även om medlen ibland kan vara lite tveksamma. Hur som helst får han saker gjorda och han löser sina fall.

Lee Child är författaren som formligen öser ur sig böcker om denne Reacher. Det fascinerande är att alla är nästan lika bra. Man förundras att det går att komma på alla intriger och storys, den ena mer invecklad än den andre.

Slutligen några ord om Magnus Roosman, denna gigant bland uppläsare av ljudböcker. Han är ju bara så bra. Och det faktum att han läser Lee Childs böcker ger en trygghet som är svårslagen. Bland denna typer av böcker utser jag härmed Magnus som kung!

Så, sammanfattningsvis, kombinationen Reacher, Child och Roosmann får av mig ännu en gång högsta betyg. Tät och spännande historia, som denna gång inte var lika våldsam som tidigare böcker varit. Lite mer skrivbordsutredning och en lugnare Reacher, men lika cool för det.

Finns hos Adlibris och Bokus.

Ett mirakel på sitt sätt...

Det finns böcker som är bra och det finns böcker som är dåliga, sedan finns det en hel drös med böcker som bara är. De är varken bra eller dåliga. Denna bok tillhör den kategorin.

Jag kan inte riktigt förstå de som lovordar den och berömmer den med diverse superlativer. Vad är så bra, egentligen?

För mig var den ganska tråkig och intetsägande. Det hände ingenting och när man trodde att det skulle bli lite action, så dog det i nästa mening.

Det värsta dock, är uppläsningen. Jag har läst många ljudböcker, men uppläsningen av denna var en helt och skär katastrof. Anki Larsson är vad jag minns en rätt okej skådespelare, men läsa ljudböcker var inte hennes kopp te. Tyvärr förstör det hela upplevelsen och jag hade stora svårigheter att ta mig igenom hela boken. Men skam den som ger sig, så jag lyssnade vidare. Nu i efterhand kan jag knappt minnas vad boken handlade om. Tyvärr, måste jag säga för jag hade förväntat mig mycket mer.

Så tyvärr, Valerie Tong Cuong, ditt författarskap passar inte mig och Anki Larsson får nog andra lyssna på framöver.

Finns hos Adlibirs och Bokus.

Skön trippel från Paul Auster

De tre historierna i denna trilogi kom ut redan 1985-86 som separata böcker, men nu finns de i en komfortabel samling. Tre fristående historier om människor och händelser i New York.

Det är lite svårt att sätta en etikett på den, är det en deckare eller "vanlig" roman eller vad är det? Det spelar egentligen inte så stor roll vad man kallar den. Jag kallar den bra! Det räcker.

En skön blandning av personer i ett New York som man känner det från filmer och TV-serier. De tre historierna skiljer sig en del från varandra och kan med fördel läsas separat, men det är samma sköna stämning i alla tre. Lite tillbakalutat och sunkigt, men coolt på nåt sätt. Det är inte jättespännane, men det rullar på och tar en del vändningar man inte var beredd på.

Finns hos Adlibris och Bokus.

Sommarmusik för åretruntbruk!

Bara måste skriva och tipsa om detta mästerverk som visserligen har några år på nacken, men håller fortfarande, speciellt sommartid.

När det kom 2010, hamnade det på flera förstaplatser på listor över årets bästa pop-album och jag kan inte annat än hålla med.

Innehåller totalt 19 glada svängiga popdängor varav den längsta klockar in på 3:30, precis som det ska vara. Influenserna är många, man kan höra spår av såväl Beatles, ELO som 10cc. Jag kan bara rekommendera den till alla som har något spår av musiksmak - man blir inte besviken. Passar bra att spela hemma, men helst då med fönster och altandörr öppen, så gränsen mellan inne och ute blir flytande. Passar nästan lika bra i en liten bärbar sak på stranden.

Lyssna här!

Tredje gången gillar!

Ettan kom, tvåan kom, trean kom, fyran kommer så småningom! Ja, efter tre böcker om Olivia Rönning och Tom Stilton är åtminstone jag fast och hoppas på en fortsättning. Det är som  när man sett en film som man gillat och den slutar med en cliffhanger - man vill se vad som händer sen...

Liknelsen med film är ganska självklar när det gäller paret Börjlinds böcker. Med deras bakgrund som manusförfattare för TV och film, är deras historier väldigt filmiska, så även denna bok. Man kan verkligen se varje scen framför sig och det ger liksom en extra dimension till läsningen. Dessutom kom jag på mig själv flera gånger att sitta och fundera på vem som skulle spela de olika rollerna i den filmatisering som med all säkerhet är på gång. Jag hoppas de gör bra val, för det är historierna värda.

I denna tredje bok knyts en del lösa trådar som var hängande sedan förra boken, Den tredje rösten, så det är nog en fördel att ha läst de föregående innan man ger sig på denna, även om historien i sig är fristående. På samma sätt lämnas man med en del frågor, som fortsättningen har svaren på förhoppningsvis.

De, Börjlinds, är väldigt duktiga på att med ett otroligt brett persongalleri och en rad till synes slumpartiga händelser, väva ihop allt och på ett smart sätt få handlingen att leda framåt. Jag anade efter ett tag vem som var mördaren, men jag hade faktiskt fel både en och två gånger och när det till slut uppdagades, var jag helt ställd. Det var i sig oväntat, men samtidigt så uppenbart.

Hur som helst var det en mycket bra bok, igen. Kan inte annat än varmt rekommenderas!

Finns hos Adlibris och Bokus.

Mmmm... mammas gata!

När jag såg att denna bok kommit ut blev jag mycket glad och förväntansfull, då jag efter ha läst hans trilogi om uppväxten i Midsommarkransen, Huset vid Flon, Sjön utan namn och Rummet under golvet, hittat en ny favoritförfattare. Jag gillar ju biografier och historiska berättelser, gärna om en tid som inte är allt för svunnen och som man kan se spår av än idag. Därför gillar jag hans berättelser och läser dem med stor behållning.

Så var det även med denna bok, Mammas Gata. Den är annorlunda, i så mån att den består mer av korta berättelser eller redogörelser för olika personer och händelser som han minns från sin barndom. Ett persongalleri av mer eller mindre udda personer som ofta fanns förr och var mer tydliga då, när man bodde "närmare" varandra och det var mer en alla-känner-alla-känsla. Jag, som kommande från en småstad, kan själv känna igen det från min barndom, även om jag är yngre än Kjell.

När jag läser böcker liknande denna, brukar jag plocka fram en kartbok och parallellt orientera mig bland gator och torg som dyker upp i berättelserna. På Internet finns dessutom oftast en mängd foton som ger ytterligare en dimension. Jag gillar sånt!

Kjell Johansson är en av mina favoritförfattare numera, frågan jag nu ställer mig är vad han nu ska skriva om. Midsommarkransen känns som ett uttömt tema. Men jag är positiv, han återkommer säkert med än mer underhållande berättelser. Jag ser fram mot det!

Finns hos Adlibris och Bokus.