Britt-Marie kunde vara Oves syster.

Har man läst Fredrik Backmans bok En man som heter Ove, kan man ganska lätt förstå Britt-Marie. Alla har nån gång träffat Ove - på jobbet, som granne, i idrottsklubben eller bostadsrättsföreningen. Vi har nog alla även träffat Britt-Marie. Hon är lite av en kvinnlig Ove, som anser att hon minsann vet hur det ska vara eller ska göras och vet hon inte det så vet hennes man det.

Men även om det finns likheter, så ska man inte jämföra dem när man läser boken, för det är två helt skilda personer och olika berättelser, även om författaren är densamma.

Fredrik Backman är duktig på att använda språket och med många ekvilibristiska labyrinter berätta en fängslande historia, men ibland känns de många och klurigt hopflätade meningarna lite för mycket. Jag blev då och då lite trött och kände att jag ville spola fram till nästa kapitel. Det är stundtals väldigt skoj och man ler för sig själv, men tyvärr känns boken alltför lång. Det blir för mycket av allt. Det känns som allt upprepar sig om och om igen och herr Backman fyllt ut sidorna med en massa dravel bara för att få ihop rätt antal sidor. För mig skulle det räcka med max hälften, om ens det. Då hade jag kunnat hålla intresset uppe och minnas den son en bra bok. Nu hann jag tröttna på den långt innan slutet. Tyvärr.

Finns hos Adlibris och Bokus.